Hur går det egentligen till att göra champinjoner ?

​

Materialet som används för att göra champinjonsubstrat består till största delen av vetehalm, hästgödsel, lite hönsgödsel samt kalk eller gips. Råmaterialet blandas och vattnas upp under några dar för att sedan läggs i stora tunnlar för att börja komposteringen. Luft blåses in i botten av komposttunnlarna och recirkuleras för att få jämn temperatur och kontrollerbar kompostering. Efter 2 dagar tas komposten ut för blandning och vattning och ny inläggning. Efter ca 10 dagar vid 80°C är halmen lagom nedbruten av termofila bakterier och komposten tas ut för nedkylning . Fas 1 kompost färdig.

​

Efter komposteringen flyttas materialet in i speciella pastöriseringstunnlar, även här blåses luft in i botten och recirkuleras för att uppnå rätt klimat för all kompost. Temperaturen genom kompostens egen värmeenergi höjs upp till 57-60°C grader och hålls kvar där under 12 timmar. Här avdödas oönskade sjukdomar och komposten blir anpassad för just champinjoner. Efter detta kyls materialet ner till 40 grader, överskott av ammoniak ventileras bort. Denna fas kallas för pastörisering och tar ca 7 dagar. Fas 2 kompost färdig.

​

​

Efter pastöriseringen kan svampmycel blandas in med ca 0,5 viktprocent. Specialiserade företag tar fram svampmycel som odlas på råg eller hirskärnor. Nu börjar själva odlingen av champinjoner. Vid 25-26°C, låter man myceliet växa in i komposten. Detta görs i dag hos komposttillverkaren i utväx tunnlar, även här med cirkulerande luft som blåses in i botten av kompostbädden. Efter 2 veckors tid har champinjonmyceliet växt in i komposten och är mycket starkt etablerad, doften av champinjon känns tydligt. Fas 3 kompost färdig. Tidigare skedde detta i odlingsrum hos odlaren.
Champinjonkompost, vetehalm, hästgödsel, gips och vatten blandas och förkomposteras först i stack och som på bilden i sträng. Äldre metod som gjordes utomhus.

​

Nu kan komposten levereras ut till odlarna som bulkvara eller packad i lådor eller block.

Komposten täckas sen med ett 5 cm tjockt lager av speciell kalkblandad täcktorv som är uppvattnad och senare vattnas före varje skördeomgång för att vara odlingens vatten reservoar. Utan täckjord kan inga svampkroppar bildas. Nu skall mycelet växa igenom täcktorven vid ca 23°C. Värmen får sedan under en till två dagar gå upp i komposten och kyls sedan snabbt ner till 18-20°C så att anlagen för sporkropparna (svamparna) bildas, vilket motsvarar att det blir höst. Före nedkylningen skall fuktigheten och koldioxidhalten i luften vara hög och ytterst lite friskluft tas in i odlingen. I samband med nedkylningen börjar man ta in mer friskluft. Totalt tar detta ca 2 veckor och under period tillförs 20-30 liter vatten per m2 odlingsyta. Fas 4 kompost färdig.

 

Denna del kan göras hos komposttillverkaren om komposten levereras i odlingslådor.

Skörden av champinjoner kommer i vågor med ca 1 vecka mellan, normalt tas 3 skördar under 4 veckor. De små svampanlagen växer snabbt upp till härliga champinjoner. Svampen fördubblar sin vikt varje dygn. Plockningen sker under 2-4 dagar under varje skördevåg. Vid plockning skärs roten bort med kniv och svampen placeras direkt i försäljnings emballaget. Vattning och plockning sker helt manuellt för att kunna uppnå hög kvalitet på svampen. För att alltid ha jämn tillgång av färsk svamp har varje odlare flera odlingsrum och ett bra kylrum, +2-4°C, för nedkylning och lagring av färsk svamp.

Total tid från råvarublandning till 3:e skörd är 10-12 veckor.
Komposttillverkningen är en känslig biologisk process och sker i dag bara på ett fåtal stora anläggningar i Europa.